åttiofyra

allt är så konstigt. känns som allt är en stor röra. av alla konstiga känslor som finns. jag hatar kärlek. det liksom bara krånglar till allt. för mycket. önskar att det inte alls skulle kunna finnas. men det gör det. åh det finns för mycket av det i mitt liv. alldeles för mycket. vill inte. åh förstår inte. inte alls faktiskt! åh... jag är inte speciell. så fall inte för mig. snälla välj någon annan. snälla!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0